Genealogi - Släktforskning

- ett binärt nöje!

Varför "binärt", frågar sig säkert "Datornisse". Jo, för varje ny släkting man forskar fram får man två nya. Enkelt, min käre Watson.

"Varför börjar man släktforska? Skall det vara något att sysselsätta sig med? Är det inte bara gamla människor som i brist på andra tidsfördriv, springer omkring i gamla dammiga arkiv på dagarna? "
Jag får väl erkänna att jag tänkte ungefär så för några år sedan... Men jag har fått bekänna färg. För jag har mestadels bedrivit forskning framför datorn. Det är ett sätt att forska som passar mig mycket bättre.

Visst har jag varit på olika arkiv för att kolla källorna, och jag kommer att gå dit många, många fler gånger. Men tjusningen är densamma när man hittar någon anfader eller anmoder, vare sig du sitter på ett arkiv eller framför datorn i ditt hem. Dessa stunder är fyllda av en lika andlös anspänning som vid vilken stor happening som helst. Det enda som skiljer sig åt, är att besvikelsen aldrig är lika stor om förväntningarna inte infrias! För det finns ju alltid hur mycket material som helst kvar att gå igenom. Man behöver inte kasta in handsken, precis...

Snart stiger pulsen igen när man ser ett ortnamn man känner igen och tänker att kanske, kanske....

Det är svårt att förklara men det är lite Pippi Långstrumps Stigfinnare över oss släktforskare. Det är verkligen tokroligt, skitskoj och fettkul.

INNEHÅLL